Regeringens utredare Ilmar Reepalu föreslår en kraftig begränsning av välfärdsföretagens rörelseresultat. För många innebär förslaget i praktiken ett vinstförbud.

Hur påverkar utredningen Ditt företag? Den 24 februari går remisstiden ut men du kan skicka in remissvar fram till 10 mars. Gör Din röst hörd, skriv ett remissvar! Vill du ha hjälp kan du kontakta remisshjalp@svarareepalu.nu.

Reepalus utredning vill begränsa välfärdsföretagens maximala avkastning till sju procent plus statslåneräntan på företagets bokförda operativa kapital.

  • Förslaget om vinsttak i relation till ett lågt bokfört operativt kapital ger en så låg rörelsemarginal att det i praktiken innebär ett vinstförbud för de allra flesta privata välfärdsföretag.
  • Välfärdsföretagens möjligheter att bygga upp ekonomiska buffertar blir minimalt vilket gör dem mycket sårbara.
  • Avkastning på bokfört operativt kapital är ett avkastningsmått som framför allt är tillämpbart på kapitalintensiva bolag, inte på välfärdens tjänsteföretag med små bokförda tillgångar.
  • Det här är en principiell fråga som också kan komma att drabba företag i andra branscher.

Skriv ditt remissvar!

Läs mer om utredningens konsekvenser för företagen och samhället i stort

Skriv remissvar

Om du inte vill att förslagen i Reepalus välfärdsutredning ska bli verklighet är det viktigt att du bidrar med dina synpunkter i ett remissvar till Regeringskansliet.

Steg 1 – Skriv remissvaret

Kontakta oss på remisshjalp@svarareepalu.nu så hjälper vi dig att räkna ut hur förslaget slår mot just ditt företag. Du kan även få hjälp med ett förslag på hur du kan börja skriva ditt remissvar.

Om du vill skriva remissvar på egen hand, gör det nu! Utgå gärna ifrån vår remissmall (Wordfil). Här finns också ett exempel på ett remissvar.

Steg 2 – Skicka till Regeringskansliet

Mejla remissvaret till fi.registrator@regeringskansliet.se. Ange ”Remissvar avseende Välfärdsutredningens delbetänkande Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78)” i ämnesraden.

Här är några punkter att tänka på:

  • Skriv kort, enkelt och var konkret. Undvik fackuttryck och förkortningar. Ett remissvar behöver inte vara längre än en sida men kan också vara långt om man har ingående synpunkter.
  • Var tydlig med om du håller med förslaget eller är emot förslaget
  • Ange att ditt remissvar avser ”Välfärdsutredningens delbetänkande Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78)”
  • Berätta kort om ditt företag, vad ni gör, var ni finns, hur många medarbetare ni är och hur många kunder/brukare som berörs av er verksamhet samt hur förslaget skulle påverka verksamheten.
  • Skriv en sammanfattning där du gör ditt ställningstagande tydligt. Det måste vara lätt att förstå om du instämmer i eller motsätter dig förslagen.
  • Följ utredningens disposition för synpunkter på olika avsnitt.
  • Mer information om att skriva remiss och exempel på hur ett remissvar kan utformas finns i skriften Svara på remiss – hur och varför.

Inkomna remissvar

Alla remissvar som kommer in är offentlig handling och eftersom det finns ett betydande intresse av att få reda på synpunkterna på Välfärdsutredningen kommer vi här publicera inkomna svar.

Vi lägger här ut de remissvar som kommit in från remissinstanser och från företagare och organisationer.

De svar som kommer in via LO:s namninsamlingskampanj redovisas inte här då de inte kan likställas med riktiga remissvar.

Se inkomna remissvar

Räkna själv

Räknesnurra

Här hittar du en räknesnurra utifrån utredningens förslag där du matar in uppgifterna från ditt företags årsredovisning och får fram vilket rörelseresultat och vilken vinstutdelning som skulle tillåtas om förslagen i Reepalus välfärdsutredning skulle bli verklighet.

Bli inte förvånad om den visar ett negativt resultat. Det är sannolikt helt korrekt.

Det är inte helt enkelt att fylla i räknesnurran. Vill du ha hjälp? Kontakta remisshjalp@svarareepalu.nu.

 

Gå till räknesnurran!

Mer information

Viktiga datum

  • Tisdag 2 maj 2017

    Utredningens slutbetänkande.

  • Fredag 10 mars

    Sista dag för Finansdepartementets hantering av sent inkomna remissvar.

  • Fredag 24 februari 2017

    Sista dag för remissvar till Finansdepartementet.

  • 8 november 2016

    Välfärdsutredningen överlämnade sitt betänkande "Ordning och reda i välfärden" till regeringen.

  • 5 november 2015

    Regeringen gav ett tilläggsdirektiv till Välfärdsutredningen för att komma vidare med några av Ägarprövningsutredningens förslag och beakta riksdagens tillkännagivanden på området. Utredningen ska bland annat utreda utökad tillståndsplikt på socialtjänstens område samt definiera vilka insatser inom hemtjänst som kan omfattas av tillståndsplikt.

    Läs mer.

  • 15 oktober 2015

    Regeringen beslutade att förlänga utredningstiden för delar av Välfärdsutredningens uppdrag. Välfärdsutredningen skulle ha redovisat sitt uppdrag i de delar som rör lagen om valfrihetssystem, LOV, i ett delbetänkande den 1 november 2015.

    Utredningen får nu presentera uppdraget i sin helhet i slutbetänkandet den 1 november 2016. Den särskilde utredaren Ilmar Reepalu har i en begäran om förlängd tid för delredovisningen framfört att uppdraget innehåller mycket komplicerade juridiska frågeställningar som kräver ytterligare analys­arbete.

    Läs mer.

  • 5 mars 2015

    Regeringen beslutade att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda förutsättningarna för och föreslå hur den offentliga finansieringen av privat utförda välfärdstjänster bör regleras (dir. 2015:22).

Om utredningen

Utredningens uppdrag

Utredningen har haft i uppdrag att föreslå ett nytt regelverk för offentlig finansiering av privat utförda välfärdstjänster samt att se över de regelverk som används när privata aktörer anförtros att utföra välfärdstjänster. Vidare har det ingått att analysera frågor som berör öppenhet och insyn när det gäller hur offentliga medel används, prövning av de privata aktörernas ägare och ledning samt tillfälliga boenden för asylsökanden.
Utredningens uppdrag omfattar verksamhet inom skolväsendet och äldreomsorgen samt sådan hälso- och sjukvård som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) (HSL). Tandvård ingår inte. Vidare omfattas hem för vård och boende (HVB) och all verksamhet enligt socialtjänstlagen (2001:453) (SoL) som bedrivs i privat regi liksom all verksamhet som är kopplad till insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).

Utredningens förslag i sammandrag

  • En begränsning av rörelseresultatet i relation till operativt kapital.
    Maximalt tillåtet rörelseresultatet ska vara statslåneräntan med ett tillägg på sju procentenheter multiplicerat med operativt kapital vid föregående räkenskapsårs utgång.

    Likviditet som kan motiveras utifrån verksamhetens behov kan ingå i operativt kapital. Kassa/bank som överstiger 10 procent av omsättningen kan endast i undantagsfall anses vara befogat ur verksamhetssynpunkt.
  • Särskilda regler för tillfälliga övervinster och hantering av år med sämre resultat
    Det ska vara möjligt att vid t ex uppstart kompensera för negativa rörelseresultat samt dålig lönsamhet under de tre föregående räkenskapsåren. Tillfälliga övervinster kan vara tillåtna men ska återföras påföljande räkenskapsår.
  • Begränsade möjligheter för värdeöverföringar utöver tillåtet rörelseresultat
    Inga värdeöverföringar från den juridiska personen får göras utöver det tillåtna rörelseresultatet. Exempelvis att ägare eller närstående tar ut löner som är högre än vad som är marknadsmässigt motiverat, att lokaler hyrs till överpriser av ägare eller av ett bolag som ägs av närstående till ägare eller kringgåenden genom t.ex. inköp av varor och tjänster.
  • Tillstånd, tillsyn och sanktioner
    Statens skolinspektion och Inspektionen för vård och omsorg ska ha ansvaret för tillståndsprövning och tillsyn av de föreslagna bestämmelserna. De ska pröva om sökanden kommer att uppfylla kraven på ett begränsat rörelseresultat och de andra kraven som ställs, dels ha tillsynsansvar över att kraven på begränsat rörelseresultat följs och att värdeöverföringar utöver rörelseresultatet inte sker.

    Alla med tillstånd att ta emot offentlig finansiering ska årligen lämna en årsredovisning till tillsynsmyndigheten. Tillsynsmyndigheterna ska även kunna begära in annan information som gör det möjligt att bedöma om kravet på att följa regleringen är uppfyllt. Tillsynsmyndigheterna bör även kunna begära att den juridiska person som har tillstånd lämnar in ekonomisk dokumentation om affärer med närstående.

Ekonomiska sanktioner ska vara den normala påföljden vid överträdelse av reglerna. Beloppet föreslås vara relaterat till företagens omsättning. Tillstånd ska kunna återkallas vid allvarliga överträdelser.

  • Upphandling av tillfälliga asylboenden
    De tillståndskrav och vinstbegränsningskrav som föreslås inom övriga delar av välfärdssektorn bör inte införas för privata asylboenden.
  • Ägar- och ledningsprövning
    Utredningen föreslår att den krets, vars lämplighet ska prövas vid en ägar- och ledningsprövning, omfattar VD eller annan med ett bestämmande inflytande över verksamheten samt av styrelse och ägare med ett väsentligt inflytande över verksamheten. Dessa ska genom tidigare erfarenhet eller på annat sätt styrka att de har insikt i de föreskrifter som krävs för att bedriva verksamheten. Vidare krävs att samtliga företrädare för den juridiska personen i övrigt bedöms lämpliga.
  • Krav på ekonomisk stabilitet
    Utredningen föreslår att ett krav införs på att tillståndsinnehavaren ska ha ekonomiska förutsättningar att uppfylla de föreskrifter som gäller för verksamheten. Om exempelvis antalet elever minskar på en skola så att verksamheten visar stora underskott kan detta medföra att tillståndsmyndigheten ingriper om inte huvudmannen kan visa att denna har ekonomiska medel genom exempelvis en bankgaranti för att hantera efterfrågeminskningen.
  • Ett mer flexibelt regelverk för upphandling av välfärdstjänster
    Upphandlingar av välfärdstjänster vars värde understiger tröskelvärdet på 750 000 euro föreslås undantas från den nya lagen (2017:000) om offentlig upphandling (nya LOU). Upphandlingar av välfärdstjänster vars värde överstiger 750 000 euro föreslås regleras i ett nytt kapitel i LOU. Vid sådana upphandlingar ska upphandlande myndigheter själva kunna utforma upphandlingsförfarandet. Deltagandet i ett upphandlingsförfarande ska under vissa förutsättningar reserveras för organisationer som bl.a. återinvesterar vinst i verksamheten.
  • En ny LOV för att stimulera mångfald
    Utredningen föreslår att en ny lag om valfrihetssystem ska ersätta nuvarande LOV. Utredningen föreslår att lagen ska gälla generellt för tjänster som omfattas av vissa angivna lagar, såsom HSL, SoL och LSS. I den nya lagen om valfrihetssystem införs ytterligare grunder för när en sökande får uteslutas. Utredningen föreslår vidare att det i lagen ska anges att kommuner och landsting ska se till att avtal som ingås inom ramen för ett valfrihetssystem innehåller villkor som gör det möjligt att avsluta avtalet om kommunen eller landstinget beslutar att avsluta valfrihetssystemet.
  • Samordnad information för samverkan med idéburen sektor
    Upphandlingsmyndigheten föreslås få i uppdrag att arbeta med informationsinsatser gentemot kommuner och landsting i frågor som rör möjligheterna till samverkan med idéburen sektor, samt möjligheterna att underlätta för dessa aktörer som utförare av välfärdstjänster.
  • Ekonomisk redovisning på enhetsnivå föreslås ej
  • Verksamhet ska bedrivas i juridisk person
    Välfärdsverksamhet ska drivas inom en separat juridisk person. Det ska därmed inte vara möjligt att bedriva annan typ av verksamhet inom ramen för samma juridiska person.

Konsekvenser för företag

Svenskt Näringsliv har gett PwC i uppdrag att göra en oberoende analys av det vinsttak för välfärdsföretag som föreslås i Välfärdsutredningen ”Ordning och reda i välfärden” (SOU 2016:78). Analysen går att läsa i sin helhet i rapporten ”Avkastning på bokfört operativt kapital i välfärdsbolag”.

Utredningens förslag innebär att välfärdsföretagens maximala avkastning begränsas till sju procent plus statslåneräntan på företagets bokförda operativa kapital. I utredningen görs gällande att detta är skäligt med hänsyn till att välfärdsbolagens avkastning på bokfört operativt kapital överstiger den avkastning som är rådande i tjänstesektorn som helhet.

PwC har genom analyser presenterade i rapporten kommit fram till följande slutsatser.

  • Avkastning på bokfört operativt kapital är ett avkastningsmått som framför allt är tillämpbart på kapitalintensiva bolag. När det tillämpas på tjänsteföretag med små bokförda tillgångar blir resultaten lätt orimliga/intetsägande med oändligt hög avkastning.
  • Utredningens jämförelse mellan avkastningen på operativt bokfört kapital för välfärdsföretagen och tjänstesektorn saknar relevans. Detta beror på att tjänstesektorn som helhet innehåller branscher som till sin verksamhethet och tillgångsstruktur är olika välfärdssektorn.
  • Förslaget om vinsttak för välfärdsbranschen från utredningen mynnar i praktiken ut i ett vinstförbud för de allra flesta företagen. Detta beror på att när vinsttaket sätts i relation till välfärdsföretagen låga bokförda operativa kapital blir den tillåtna rörelsemarginalen så låg att förslaget i praktiken kan betraktas som ett vinstförbud.
  • Välfärdsföretagens möjligheter att bedriva sin verksamhet blir påtagligt begränsade om utredningens förslag blir verklighet. Företagen kommer att ha små möjligheter att bygga upp ekonomiska buffertar vilket gör dem mycket sårbara för ekonomiska störningar.

PwC bedömer att en rörelsemarginal över tid under två procent som regel är otillräcklig i välfärdsbranschen för att driva en ekonomiskt sund och stabil verksamhet. Om förslaget till vinsttak skulle genomföras skulle nästan 80 procent av välfärdsföretagen tillåtas ha en rörelsemarginal som inte når upp till två procent. Inom delbranscherna förskola, grundskola och personlig assistans är andelen företag som får ha en rörelsemarginal som inte når upp till två procent ännu högre, 90, 88 respektive 94 procent.

Samhällsekonomiska konsekvenser

I en annan rapport, ”Om Välfärdsutredningens utgångspunkter och de samhällsekonomiska konsekvenserna av att begränsa välfärdsföretagens vinster”, har docent Henrik Jordahl och ek. doktor David Sundén, på uppdrag av Svenskt Näringsliv, analyserat de samhällsekonomiska konsekvenserna av att begränsa välfärdsföretagens vinster. Deras slutsatser sammanfattas nedan.

Utgångspunkterna för hela utredningen är falska.

Regeringens huvudmotiv för Välfärdsutredningens uppdrag att föreslå vinstregleringar för företagen inom välfärdssektorn kan sammanfattas med att ”vinstutdelning innebär ett betydande läckage av skattemedel”, ”välfärdsföretagen gör mycket höga vinster” och ”vinstsyfte hämmar kvaliteten hos vinstdrivande företag”. En analys visar dock att dessa utgångspunkter kan avfärdas som falska.

  • Läckaget av skattemedel är försumbart. En vinstreglering kan återföra resurser som högt räknat motsvarar 6 promille av de totala kostnaderna för välfärden, vilket inte kan ha någon betydande påverkan på de tjänster som kommer brukarna till del.
  • Företagen gör inte några övervinster och rörelsemarginalen är ett lämpligt mått på detta. Rörelsemarginalen mäter välfärdsföretagens överskott i förhållande till vad de tilldelas i skattemedel, det vill säga det mäter hur mycket som kan tänkas läcka ut ur välfärden. Den genomsnittliga rörelsemarginalen ligger på cirka 6 procent, vilket är i paritet med jämförbara branscher.
  • Företagens vinst går inte ut över tjänsternas kvalitet. Det finns inga empiriska belägg för att så skulle ske på ett systematiskt sätt. I rapporten visas också att de mest lönsamma företagen inom äldreomsorgen levererar minst lika hög kvalitet som mindre lönsamma företag.

Negativa samhällsekonomiska effekter

  • En trolig följd av en vinstreglering är att företagens kostnader av engångskaraktär kan bedömas öka.
  • En annan konsekvens är att kostnadseffektiviteten minskar. Dessutom kan investeringar och nyföretagande bedömas minska genom ett politiskt satt vinsttak.
  • Mot bakgrund av att de som ska dela på de offentliga välfärdsresurserna blir allt fler är det angeläget att öka produktiviteten i välfärdssektorn. Försämrade drivkrafter för nyföretagande, investeringar, produktivitet och kostnadseffektivitet är därmed fel väg att gå.

Om SvaraReepalu.Nu

Webbplatsen svarareepalu.nu är ett initiativ taget av flera näringslivsorganisationer, bland andra Svenskt Näringsliv, Vårdföretagarna, Friskolornas Riksförbund, Almega, Företagarna, Svenska Vård, Stockholms Handelskammare och SEFIF.

Kontakt

Kontakta remisshjalp@svarareepalu.nu för hjälp med att räkna ut hur utredningens förslag påverkar din verksamhet. Här kan du även få hjälp om du vill skriva en remiss. Vill du att vi kontaktar dig på telefon så gör vi det.